Bakgrund
I vissa länder inom EU finns ett lagstadgat krav att alla företag ska använda en och samma i lag reglerad kontoplan. Någon gemensam kontoplan för alla medlemsstaterna finns dock inte. I Sverige finns inte något krav på vilken kontoplan företagen ska använda i sin bokföring. BAS-kontoplanen är emellertid idag den helt dominerande kontoplanen inom svenskt näringsliv. Uppskattningsvis använder 95% av alla företag i Sverige någon form av BAS-plan. BAS har också fått allt större spridning inom offentlig verksamhet. Man torde därför med fog kunna påstå att BAS-kontoplanen blivit en ”de-facto-standard” inom svensk redovisning.
BAS-organisationen
BAS-kontoplanen utvecklades ursprungligen under 1970-talet av en arbetsgrupp tillsatt av Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund. I slutet av 80-talet överförde huvudmännen, SAF och dåvarande Industriförbundet (numera Svenskt Näringsliv), ansvaret för den fortsatta utvecklingen av BAS till SIS. Efter ett antal år i SIS regi övergick 1995 huvudmannaskapet för BAS åter till Industriförbundet. Därmed inleddes ett omfattande uppdaterings- och utvecklingsarbete av BAS.
Ökade krav på BAS-organisationen ledde till att verksamheten under år 2000 fick en ny utformning. I oktober 2000 bildades den ideella föreningen BAS-intressenternas Förening som genom det helägda dotterbolaget BAS-kontogruppen i Stockholm underhåller och utveckla BAS-kontoplanen.
BAS-konceptet
BAS har successivt utvecklats från enbart en kontoplan till ett koncept. BAS kan idag lämpligen betraktas som ett redovisningssystem med olika beståndsdelar. Med ett ännu bredare uttryck kan BAS ses som BAS-konceptet.
Kontoplanen
Den första upplagan, BAS 76, gavs ut i samband med införandet av en ny bokföringslag 1976. Uppdateringar av kontoplanen har därefter gjorts 1981 (BAS 81), 1990 (BAS 90), 1995 (BAS 95), 1996 (EU BAS 97 och BAS 96) och 1999 (EU BAS 99). BAS 2000 ersatte EU BAS 99. Den ersatte också BAS 96, vilken var anpassad till de särskilda lagbestämmelser som tidigare gällde för vissa typer av företag. Från och med 2003 uppdateras BAS-kontoplanen årligen och den senaste versionen är BAS 2016.
BAS-kontoplanen är en generell plan för systematisering och kontering av affärshändelser. Den kan användas av företag och organisationer oberoende av storlek, typ av verksamhet och juridisk form. Den är anpassad till årsredovisningslagen, skattelagstiftningen och gällande redovisningsrekommendationer. Kontoplanen innehåller också generella anvisningar för utformningen av intern information för företagets styrning.
Kontoplanen är utformad med sikte på automatiserad framställning av resultaträkning och balansräkning enligt årsredovisningslagens uppställningsformer samt av uppgifter till Skatteverket (standardiserade räkenskapsuppgifter, SRU) och till Statistiska centralbyrån (SCB).
Genom kontoplanens logiska struktur är det också lätt att på basis av de uppgifter som registreras i redovisningen automatiskt producera egna rapporter, t.ex. till styrelse och ledning.
BAS-kontoplanen har under senare år uppdaterats med allt kortare intervall. Detta är en nödvändighet för att planen ska kunna fungera som ett effektivt hjälpmedel i en miljö som kännetecknas av snabba förändringar när det gäller lagstiftning, redovisningsrekommendationer, IT och synen på företagsstyrning. Ändringar i redovisningslagstiftning, skattelagstiftning och i redovisningsrekommendationer har påverkat kontotabellen och konteringsinstruktionerna i BAS-kontoplanen. Hänvisningarna till Bokföringsnämndens regelverk har uppdaterats och utökats kontinuerligt. Främst för att tillgodose de mindre företagens behov innehåller BAS-kontoplanens stödmaterial också ett flertal avsnitt som ger vägledning för det praktiska arbetet med redovisning och ekonomistyrning.
Nyckeltalen
1998 publicerades boken BAS Nyckeltal. Boken har baserats på ett omfattande samarbete med dels SCB och dels ett antal organisationer representerande näringsliv och samhälle. Den innehåller ett stort antal finansiella nyckeltal, indelade i grundnyckeltal och tilläggsnyckeltal. Samarbetet med SCB innebär att BAS Nyckeltal och SCBs Branschnyckeltal har fått enhetliga benämningar och definitioner och kan förväntas bli standard, när det gäller finansiella nyckeltal.
Det främsta syftet med BAS-nyckeltalen är att öka förståelsen för och användningen av finansiella nyckeltal för bättre analys och effektivare företagsstyrning – framför allt i små och medelstora företag.
Branschanpassningar
Branschanpassningar av BAS är av stor vikt för BAS-konceptets spridning och tillämpning i näringslivet. För att undvika alltför stora avvikelser mot kontotabellen bevakar BAS nya branschanpassningar och lämnar synpunkter under tiden en branschkontoplan arbetas fram. Eftersom BAS-konceptet står för en standardisering av konteringar, inte minst med tanke på kopplingarna till SRU-koder och SCBs statistikinsamling, är det viktigt att strukturen behålls i största möjliga utsträckning. Ingreppen i BAS får inte vara för många och för stora, eftersom detta bl.a. försvårar en rationell hantering av redovisningskonsulternas uppdrag – och kan leda till ökade kostnader för det enskilda företaget.
Det framtida arbetet med BAS-konceptet
BAS är idag ett väletablerat projekt med stark förankring både inom näringslivet och inom offentliga verksamheter. Det finns dock många angelägna områden för vidareutveckling av BAS-konceptet och även det fortlöpande underhållet av BAS kräver omfattande arbetsinsatser. En viktig fråga för det fortsatta BAS-arbetet är att få del av användarnas synpunkter. BAS är därför mycket lyhörd för idéer, förslag och allmänna synpunkter på såväl befintliga produkter som förslag på nya produkter från alla som arbetat med BAS-kontoplanen i såväl små som stora företag. Kontakta därför gärna BAS-kontogruppen i Stockholm AB, via e-post info@bas.se.
Underhåll och uppdatering
BAS-kontogruppen i Stockholm AB ansvarar för det fortlöpande underhållet och utvecklingen av BAS-kontoplanen och de andra BAS-produkterna. Under arbetets gång tas underhandskontakter med ett stort antal olika organisationer, myndigheter och enskilda företag. Dessa representerar många skilda användarintressen kring BAS-konceptet. Alla användare kan på så sätt vara med och påverka det framtida underhållet och uppdatering.