Artikel från Bulletinen nummer 4 2020
Ett företag som säljer varor och tjänster till privatpersoner i andra EU-länder kan behöva betala moms i de aktuella länderna. I denna artikel diskuterar jag på vilka konton denna moms ska bokföras samt vad ett nytt lagförslag för e-handel kan innebära för baskontoplanens utveckling.
Text: Mats Brockert
Vid försäljning till privatpersoner i andra EU-länder finns det idag två tröskelvärden som påverkar i vilket land momsen ska redovisas. Ett gäller e-handel med varor, där varje land själv bestämmer tröskelvärdet. Sverige har ett tröskelvärde på 320 000 kr och för till exempel Danmark gäller ett tröskelvärde på 280 000 danska kronor. För en svensk företagare som säljer varor via e-handel till privatpersoner i Danmark gäller därför att svensk moms kan debiteras för försäljning upp till 280 000 danska kronor. För försäljning därutöver krävs det att företaget registrerar sig för moms i Danmark och betalar dansk moms. Det svenska företaget kan välja att registrera sig för dansk moms redan från första försäljningen.
Det andra tröskelvärdet gäller elektroniska tjänster (samt telekommunikationstjänster och sändningstjänster). För dessa tjänster, t.ex. programvara, film eller spel, gäller från den 1 januari 2019 en tröskel på 99 680 kronor för bestämmande av beskattningsland vid försäljning till privatpersoner. Ett svenskt företag kan alltså sälja elektroniska tjänster till privatpersoner i ett annat EU-land med svensk moms om omsättningen inte överstiger 99 680 kr. Tröskelvärdet för elektroniska tjänster kan medlemsländerna inte själva bestämma, utan samma belopp gäller för samtliga EU-länder. Även vid försäljning av elektroniska tjänster är det möjligt att välja att betala moms i ett annat land redan från första försäljningen.
Enligt ett lagförslag ska den nuvarande omsättningströskeln för distansförsäljning (e-handel) av varor från andra EU-länder slopas (prop. 2019/2020:122). I stället ska den EU-gemensamma tröskel som gäller för elektroniska tjänster även gälla för unionsintern distansförsäljning av varor. Tröskelbeloppet 99 680 kr ska alltså tillämpas för företagets totala försäljning av både varor och elektroniska tjänster. Det ska dessutom gälla företagets totala försäljning till alla medlemsstater, och inte per medlemsstat. Vidare föreslås det att den särskilda ordningen för redovisning och betalning av mervärdesskatt (Mini One Stop Shop) som i dag gäller för elektroniska tjänster utökas till att gälla för alla tjänster och för vissa varor. Att den särskilda ordningen för att redovisa moms även ska gälla varor innebär att det kommer att bli enklare att redovisa moms i andra EU-länder. Reglerna föreslås bli tillämpliga från den 1 januari 2021.
Vi kan räkna med att de föreslagna reglerna kommer att antas av riksdagen, då Sverige inte har någon bestämmandemakt över detta beslut. Det kommer i så fall innebära att betydligt fler svenska företag kommer att behöva redovisa moms i andra EU-länder.
Anta att ett företag har sålt varor eller tjänster för ett belopp över 99 680 kr till andra EU-länder och av denna anledning ska betala moms i Danmark, Tyskland, Frankrike och Spanien. Företaget ska lämna en mervärdesdeklaration för varje land och redovisa hur mycket moms som ska betalas. Deklarationen ska också innehålla det sammanlagda värdet av ersättningarna för varor och tjänster under redovisningsperioden exklusive moms samt tillämpade skattesatser. Någon ingående moms ska däremot inte redovisas.
Lagförslaget föranleder en del bokföringsfrågor. Hur ska jag bokföra detta i den löpande bokföringen? Kommer det tas fram nya baskonton för redovisning av moms i andra länder? Det är frågor som BAS styrelse ännu inte tagit ställning till, så det som framförs artikel är min egen syn i denna fråga. Sannolikt finns det fler och kanske bättre lösningar. I så fall är det information som BAS mer än gärna vill ta del av. Den bästa lösningen uppnås naturligtvis genom att användarna av baskontoplanen aktivt deltar i dess utveckling.
Särskilda konton eller sidoordnad redovisning
Utgående moms för inhemsk försäljning redovisas idag i kontogrupp 26. Som jag ser det bör även moms som ska redovisas och betalas till andra medlemsländer redovisas i denna kontogrupp. Kontogruppen är inte full. Huvudkontona 267x, 268x och 269x är idag fria för egen användning.
Det skiljer sig mellan olika EU-länder hur många skattesatser som tillämpas (se Skatteverkets rättsliga vägledning Skattesatser i EU) och flera länder tillämpar tre skattesatser. Det innebär att alla tre huvudkontona kan behövas. Till exempel kan konto 2671 användas för Spansk moms skattesats 1, konto 2681 Spansk moms skattesats 2 och 2691 Spansk skattesats 3. Danmark tillämpar däremot endast en skattesats, varför det skulle räcka med ett konto, 2672 Danska moms.
Med denna användning av baskontoplanen är momsredovisningen begränsad till tio medlemsländer. Men har företaget försäljning till fler länder kan det finnas skäl att fundera på någon form av sidoordnad redovisning. Jag kan tänka mig att de nya reglerna för e-handel kan ge incitament för olika programleverantörer att hitta lösningar och ta fram program som stöder redovisning av moms till olika EU-länder.
Till kontot för utgående moms bör det naturligtvis kopplas ett intäktskonto. Här bör det dock inte vara något problem att själv skapa ett konto i kontogrupp 30-34.
Sammanfattningsvis bör det alltså i många fall vara möjligt att lösa redovisningen med de idag fria huvudkontona, men i vissa fall kommer det sannolikt att vara bättre med en sidoordnad redovisning. Enligt min bedömning bör de fria huvudkontona i kontogrupp 26 även fortsättningsvis vara fria att användas för andra ändamål och för det enskilda företagets specifika behov. Visserligen är det fritt för var och en att ändra benämningen och användningen av ett konto, men min erfarenhet är att standardkonton tenderar att styra användaren till en redovisning som inte är anpassad för det enskilda företagets specifika behov. Läs mer om denna fråga i detta nummer av Bulletinen i artikeln På vilka konton ska jag bokföra mina transaktioner?
Mats Brockert är skatteexpert på Srf konsulternas förbund. Mats har tidigare under en tioårsperiod suttit i styrelsen i BAS-intressenternas Förening och ansvarar numera genom Srf konsulterna för BAS löpande verksamhet. I sitt författarskap behandlar han frågor inom både redovisning och beskattning.